Sociala nätverk kan ge privilegiesamhället en comeback

Vi odlar våra sociala nätverk dygnet runt. Själv orkar jag inte gå igång på twitter, men Facebook nyttjar jag t ex.

Nätverk är viktiga, det vet alla som inte kommit med i gängen på ett eller annat sätt.

Är vi på väg mot en alltmer informell värld där nätverk och kontakter avlöser kriterier och urval? Det är en risk och tål att tänka på?

Tänk om vi bara rekryterar inom vänkretsen? Jag hör ibland sådana tankar. Nu senast historie-professr Eva Österberg forskning och Framsteg (juli-augusti)

Jag har jobbat som Freelans i filmbranschen under en lång tid. Vi är ej vänskapskorrupta utan upplever oss ofta som effektiva. Men hur lätt får man jobb utan att tillhöra nätverken? En egen liten grupp bildas, där man kan koderna, likartat bakgrund och alla känner alla.
Det blir lätt att jobba, värderingarna blir lika. Men risken, eller snarare är att vår rekryteringsbas är väldigt snäv.

Är det bra för film och Tv dramat? Knappast.

De sociala nätverken på internet kan i det perspektivet verkligen vara tvivelaktiga . Men poängen är att de elektroniska nätverken faktiskt vidgar och ökar kontaktytorna som varje person har. Därför tror jag tvärtom att Facebook mm inte har en konserverande privilegie-skapande värld.

Kontaktvärlden blir en sorts tummelplats för kommunikativa jag. Den som kan uttrycka sig väl vinner poäng. Men det är ju faktiskt  bra!

Vår filmbransch rekrytering var snäv långt före Internet. Nu kan den kanske öppnas upp lite?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s