Vilka principer ?

I Skåne finns ett sprutbytesprogram och i resten av Sverige är man starkt emot att man som narkoman skall kunna byta sprutor. Det finns något märkligt över det här. För mig som lever på ett visst avstånd verkar det en smula märkligt. Att man inte efter så många års utvärdering har kommit fram till vad som egentligen är bäst? Tyst och stilla så borde programmet avslutats alternativt så hade andra regioner tagit över det. Men nej. Vallgravarna är djupt nedgrävda Det innebär att det måste vara ideologi istället för praxis som styr. Tro i stället för vetande.

I dagens DN kan man se hur otroligt fast tro som styr. Här är det ett antal prominenta Fp-politiker.  Deras argumentation bygger på att det inte finns ett bevis för att sprutbyte verkligen hjälper. Slutsatsen blir då att man inte skall lätta på den restriktiva drogpolitiken som vi för i Sverige.    Dessutom åberopar de fakta som visar att HIV-smittan är hög även vid Sprutbytesprogram.

Men, såvitt jag kan se i deras argumentation så är det inte heller möjligt att fastslå att Sprutbytesprogrammet är direkt skadligt.  Dvs deras starka motstånd baseras på en övertygelse som inte helt verkar grundad i sak.

För min egen del vill jag helst leva i samhällen där t ex sprutbytesprogram kan existera.

HIV och gulsot är gräsliga sjukdomar och att försöka hindra spridning är ju en självklarhet.

Så därmed finns en rationell anledning att driva ett sådant här program. Men sen finns nästa dimension. Det är något mer här. Det är en liten kontaktyta till mot det vanliga samhället. Även om det inte ”hjälper” så man ser det i en statistik över hur många som slutar – så är det ändå en sorts närvaro in i den tunnelvärld som är missbrukarnas.

På goda grunder och med brett stöd i samhället så för Sverige en väldigt restriktiv politik mot narkotika. Det är på alla sätt kanon.

Men den trosvisshet som dessa Folkpartister visar är ju närmast på en fundamental nivå. Först tänkte jag att de bara är cyniska och ute efter att visa inför väljarna att de minsann vågar visa varaktig hållning i politiken. Men den är långt bortom det här. Dessa människor är bergfast övertygade om att de har rätt och den andra sidan har fel.

Vilka principer är det då som de åberopar. Antar att det handlar om att de menar att droger tar över den fria viljan och därför kan man inte gå för tydligt fram.

Men det resulterar i en sorts betongpolitik, där finns inga kontaktytor och allt blir skrämmande enkelt. Vilka frihetliga principer kan man åberopa då?

Själv vill jag så mycket hellre leva i samhällen som visst kan vara tydliga, men som också vågar bygga upp kontaktytor. . Sprutbytarprogrammet bygger delvis på att det finns en respekt för den här individen bortom drogerna.

Ja men då har vi rådgivningen. Nej, det är inte samma sak. Det är såklart ett viktigt arbete, men det är påverkan. Vad jag gillar med Sprutbytarprogrammet är att det INTE primärt syftar till att man skall sluta. Det handlar om en viss kontakt och en ambition att hindra smittspridning. En sorts neutral frizon.

Det är inte beromvärt  för att det är den stora lösningen för att det är en en sunda förnufts hantering av smittskydd och en liten gest, en liten kontakt med den vanliga världen som inte är krav och aggression.  Jag håller mig för liberal för att jag inte vill leva i ett samhälle som låst, resolut och oöverstigligt. Det måste finnas chanser, utvecklingsmöjligheter och plattformar för de första viktiga stegen. Tydlig kan man vara i alla fall

Rådgivning bättre än sprutbyte Fp-politiker i DN.

Knarkdebatt inget för knarkare Norrköpings tidningars ngt märkliga ledare häromdagen

Annonser

One response to “Vilka principer ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s