Category Archives: Uncategorized

Påskdagen 2014

20140420-144050.jpg

20140420-144107.jpg

Undrar hur det går för Miljöpartiet, egentligen

Brukar sällan hamna på TV-debatter mellan ledande politiker. Jag lägger de inte på minnet så råkar jag se en debatt så är det en lycklig tillfällighet. Igår missade jag tyvärr ”Tudors” för vi råkade sätta på fel kanal.. och vips så hamnade jag i Agenda och debatten mellan Maria Wetterstrand och Jan Björklund.

En fascinerande debatt som kunde kommit mycket längre om inte Wetterstrand av alla människor så skulle hamra in bilden av en skolpolitik som regeringen inte mig veterligt är i närheten av.

Hennes enda stora poäng (och som är MP bästa sida om man frågar mig) är att tala för en skola som berikar kreativitet.  Men när det paras med att demonisera och tramsigt envisas med att pådyvla Björklund åsikten att han vill ha betyg på 6 åringar så faller det där. Per Altenberg lyckades notera att hon inte använde ordet kunskap en enda gång . Kanske inget dräparargument, men det är ändå rätt betecknande. Wetterstand gav helt enkelt inte ett riktigt vederhäftigt intryck om än indignerat.

Skolministern kunde därför lugnt bemöta, prata kunskap, prata om värdet för de som har det svårast i skolan med en viss ro osv…

Det var synd för egentligen kan man lätt kritisera regeringspolitiken för att lätt fastna i ordningen. Björklund gör tycker jag sig själv en Björntjänst som stannar kvar på den planhalvan där han sannolikt har med sig de flesta: Skolan skall ha en tydlighet, syfta till kunskap, inte lämna de svagaste i sticket, vara anpassad till arbetslivets behov och krav mm…

Men det där är basic. Varför inte leda utvecklingen mot nya pedagogiska utmaningar och visioner. Bevarande ordningen (och för den delen att informera om kunskapsöverföringen genom t ex betyg) men att bygga en visionär stark och kreativ skola? Det vill nog Miljöpartiet och sannolikt en hel hög Folkpartister med för den delen.  Jag kan tycka att Skolministern ger intryck av en viss fantasifattigdom så god debattör som han är.

Det här handlade mycket mer om Skolminstern än Miljöpartiet upptäckte jag. Det är lite kontentan. Maria Wetterstrand har alltid (men jag hör henne oftast på radio eller läser via text) varit en intressant politiker att lyssnat på. Det var hon inte igår. Kändes rätt billigt och en smula indignerat tarvlig trots att hon borde haft alla chanser .

Det har gått så himla bra för Mp den senaste åren och nu när valet närmar sig har det vänt i de senaste mätningarna. Gårdagen kan knappast ha varit ett lyft för de rödgröna.

Den armeniska tragedin ligger där och pyr i mitten.

VAHAGN AVEDIAN skriver  på Newsmill om Den Armeniska tragedin

http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/10/sverige-f-rnedrar-oss-armenier

Det är en väldigt bra seriös artikel  som jag rekommenderar alla att läsa!!

Sen kan man kika på dessa mängder av ovidkommande kommentarer. Väldigt upplysande. Historieskrivningen är alltid viktigt och makten över den är ett sätt för förtrck att hålla verkligheten ifrån sig.

Som Henrik Berggren skriver i DN är omröstningar om vad som är sant helt meningslöst. Det är upp till vetenskap att slå fast vad som händer. Vill man ägna sig åt alternativa historieskrivningar så är det i så fall propaganda. http://www.dn.se/ledare/signerat/turkiet-historien-gar-inte-att-rosta-om-1.1059197

Vi bör i relation till Turkiet, precis som till andra länder, vara tydliga med vår ståndpunkt. Men den måste hanteras så det inte stoppar dialogen. Den svenska regeringen har  vad jag förstått med stor kraft jobbat för en relation till ett kommande demokratiskt Turkiet. Det har varit bland det bästa den här regeringen gjort, men det får inte gå så långt att vi tillåter samarbetet få oss att acceptera just propaganden. Då blir vi reducerade till nyttiga idioter.

Tror i och för sig inte det sker, men all otydlighet i den här frågan är oroande.

Det finns få saker jag tror är viktigare i dagens värld än ett Turkiet som är eknomiskt framgångsrikt OCH demokratiskt. Snacka brobyggare.

När man som amatör följer frågor i media så blir kasten rätt intensiva. För några månader sen kände jag en försoningens anda spira över att Turkiets och Armeniens relationer verkade ha harmoniserats en smula. Så nu helt plötsligt kommer debatten upp igen och rätt inflammerat.

Ett spännande perspektiv på Turkiet finns i den engelska tidskriften Monocles lilla TV-podcast från Istanbul för en tid sen:

http://itunes.apple.com/se/podcast/monocle/id266170889  eller  http://www.monocle.com/sections/affairs/Web-Articles/UrbanAge/

En fransk forskare påpekar apråpå Istanbul att den framgångsrika, snabbt växande staden kan se nog så spännande ut. Men det krävs en ”Communalité” säger hon. Det gäller ju även å ett nationellt plan. En  demokrati kräver också ett nationell samling med ordet respekt i centrum. Den armeniska tragedin ligger där och pyr i mitten.

RUT, ROT och ”subventioner”

Agenda i Söndags var en märklig upplevelse. På dagen hade jag på Facebook hade av en händelse talat om att Luciano Astudillo som en av de politiska hoppen i Sverige..och sen på kvällen svamlade han på om ROT avdraget. Helt säker på vad han ville är jag inte. Men han gillade tjänster, fast inte så mycket så han ville ”subventionera” dem.

FAST, en baksida på den variant på ”Plattskatt” som vi har valt i Sverige med höga sociala avgifter är att det är förhållandevis billigt att konsumera prylar och  DYRT att konsumera tjänster. Detta för att det blir så att säga SoC och skatt på Soc och skatt.  Jämför det med Mervärdesskatten som är det enda som bekostar det maskintillverkade. För mig är det bakvänt

Får vi verkligen ett mera hållbart samhälle den här vägen? Det finns fördelar med höga skatter. Men en stor nackdel är att prylkonsumism subventioneras i jämförelse med tjänstekonsumism.

Men sannolikt så är det tvärtom så att vi behöver arbeta mer med att med tjänster utveckla vårt samhälle.

Då är RUT en variant av framtiden. Jag skulle vilja se politiker som kunde se en vision där tjänster t ex i Sjukvård faktiskt betalade mindre skatt… Tänk om man skulle ha olika soc.nivåer på jobb istället för olika Momssatser?

Jag tror jag skulle gilla det samhället bättre.

Skanska återigen ett obehagligt företag

Skanska har alltid varit ett skumt bolag. Har ett starkt minne av att de metodiskt vägrade betala fakturor förrän en tid efter att tiden gått ut.  Så otroligt vidrigt mot alla som man arbetade och samarbetade med. Ända sen dess har jag betraktat Skanska med viss vämjelse även om de nog inte varit oetiska på länge.

Men nu är de på gång igen. Ränderna går aldrig ur.

Läser att Skanska varken vill gå ur Amerikanska Handelskammaren eller markera mot dem. Det låter för den oinvigda relativt harmlöst. Men saken är att Amerikanska Handelskammaren investerar enorma summor på Lobbying för att stoppa alla former av avtal där man begränsar utsläpp. Om inte USA kan acceptera någon form av begränsning och strategi mot utsläpp av Koldioxid så är loppet kört för de ambitioner som finns bakom t ex Köpenhamnsmötet.

Detta möte är f.ö. ett möte som Sverige som nation har lagt stor möda på att få till på bästa sätt. EU likaså.
De motarbetas på ett märkligt starkt sätt av Amerikanska Handelskammaren och Skanska vill fortsätta vara medlemmar där.

Själv förutsätter jag att den svenska staten och svenska kommuner verkligen inte dröjer en sekund för att stoppa samarbetet med den typen av organisationer. De motarbetar ju allt vad vi arbetar för.

Artikeln skriven av Johan Anderberg och läst på Sydsvenskan. Men den finns ej på webben ännu.

 

 

Sociala nätverk kan ge privilegiesamhället en comeback

Vi odlar våra sociala nätverk dygnet runt. Själv orkar jag inte gå igång på twitter, men Facebook nyttjar jag t ex.

Nätverk är viktiga, det vet alla som inte kommit med i gängen på ett eller annat sätt.

Är vi på väg mot en alltmer informell värld där nätverk och kontakter avlöser kriterier och urval? Det är en risk och tål att tänka på?

Tänk om vi bara rekryterar inom vänkretsen? Jag hör ibland sådana tankar. Nu senast historie-professr Eva Österberg forskning och Framsteg (juli-augusti)

Jag har jobbat som Freelans i filmbranschen under en lång tid. Vi är ej vänskapskorrupta utan upplever oss ofta som effektiva. Men hur lätt får man jobb utan att tillhöra nätverken? En egen liten grupp bildas, där man kan koderna, likartat bakgrund och alla känner alla.
Det blir lätt att jobba, värderingarna blir lika. Men risken, eller snarare är att vår rekryteringsbas är väldigt snäv.

Är det bra för film och Tv dramat? Knappast.

De sociala nätverken på internet kan i det perspektivet verkligen vara tvivelaktiga . Men poängen är att de elektroniska nätverken faktiskt vidgar och ökar kontaktytorna som varje person har. Därför tror jag tvärtom att Facebook mm inte har en konserverande privilegie-skapande värld.

Kontaktvärlden blir en sorts tummelplats för kommunikativa jag. Den som kan uttrycka sig väl vinner poäng. Men det är ju faktiskt  bra!

Vår filmbransch rekrytering var snäv långt före Internet. Nu kan den kanske öppnas upp lite?

En ny sida

När jag var 13 år fick jag intevjua Alf Henriksson för något skoluppdrag. Jag kommer inte ihåg så mycket, hans hus, det var vinter och att jag stolt talade om min gode vän som var en så duktig fotograf (vi var två som intervjuade). men en sak fastande på allvar. Han hade aldrig en aning om vad han skulle skriva. Det började med någon filur eller en krabat och så kom det ena efter det andra upp. Sen läste jag hans Historien genom A och förstod exakt vad han menade.

Den här sidan påminner om det. Ambitionen  är att ha en plats att samla alla reaktioner på Ledare, tyckare, debattartiklar  och andra tankepåtryckningar.

Nu gick den här morgonen till att skapa den här sidan….  så vi får se vad morgondagen bjuder.

Leif