RUT, ROT och ”subventioner”

Agenda i Söndags var en märklig upplevelse. På dagen hade jag på Facebook hade av en händelse talat om att Luciano Astudillo som en av de politiska hoppen i Sverige..och sen på kvällen svamlade han på om ROT avdraget. Helt säker på vad han ville är jag inte. Men han gillade tjänster, fast inte så mycket så han ville ”subventionera” dem.

FAST, en baksida på den variant på ”Plattskatt” som vi har valt i Sverige med höga sociala avgifter är att det är förhållandevis billigt att konsumera prylar och  DYRT att konsumera tjänster. Detta för att det blir så att säga SoC och skatt på Soc och skatt.  Jämför det med Mervärdesskatten som är det enda som bekostar det maskintillverkade. För mig är det bakvänt

Får vi verkligen ett mera hållbart samhälle den här vägen? Det finns fördelar med höga skatter. Men en stor nackdel är att prylkonsumism subventioneras i jämförelse med tjänstekonsumism.

Men sannolikt så är det tvärtom så att vi behöver arbeta mer med att med tjänster utveckla vårt samhälle.

Då är RUT en variant av framtiden. Jag skulle vilja se politiker som kunde se en vision där tjänster t ex i Sjukvård faktiskt betalade mindre skatt… Tänk om man skulle ha olika soc.nivåer på jobb istället för olika Momssatser?

Jag tror jag skulle gilla det samhället bättre.

Skanska återigen ett obehagligt företag

Skanska har alltid varit ett skumt bolag. Har ett starkt minne av att de metodiskt vägrade betala fakturor förrän en tid efter att tiden gått ut.  Så otroligt vidrigt mot alla som man arbetade och samarbetade med. Ända sen dess har jag betraktat Skanska med viss vämjelse även om de nog inte varit oetiska på länge.

Men nu är de på gång igen. Ränderna går aldrig ur.

Läser att Skanska varken vill gå ur Amerikanska Handelskammaren eller markera mot dem. Det låter för den oinvigda relativt harmlöst. Men saken är att Amerikanska Handelskammaren investerar enorma summor på Lobbying för att stoppa alla former av avtal där man begränsar utsläpp. Om inte USA kan acceptera någon form av begränsning och strategi mot utsläpp av Koldioxid så är loppet kört för de ambitioner som finns bakom t ex Köpenhamnsmötet.

Detta möte är f.ö. ett möte som Sverige som nation har lagt stor möda på att få till på bästa sätt. EU likaså.
De motarbetas på ett märkligt starkt sätt av Amerikanska Handelskammaren och Skanska vill fortsätta vara medlemmar där.

Själv förutsätter jag att den svenska staten och svenska kommuner verkligen inte dröjer en sekund för att stoppa samarbetet med den typen av organisationer. De motarbetar ju allt vad vi arbetar för.

Artikeln skriven av Johan Anderberg och läst på Sydsvenskan. Men den finns ej på webben ännu.

 

 

Vem och vad betalar kommersiell TV

TV 4 har utvecklat ett ”smart” system att få betalt för sina program genom att sponsorer tillåts komma in i programmet Förkväll.  Programledningen på kanalen hävdar inte helt oväntat att detta varken är nytt eller uppseendeväckande. Nej, desto värre.

Det finns hårda regler för hur man får göra reklam på TV. T ex är det inte tillåtet att otillbörligt gynna ett varumärke – oavsett om man får betalt för det eller ej. Det här gäller både kommersiell TV och Public Service.  Det är så klart inte alltid så himla enkelt att se var gränsen går. Men syftet är solklart. Vi skall som tittare kunna skilja på budskapet finns där för att berätta historien på bästa sätt eller om det är där för att någon betalat pengar för det. Dvs en sorts annons.

Men det här? Om sponsorn för slänga in en expert som får uttala sig om produkter han/hon säljer på ett eller annat sätt. Hur kan det  vara lagligt?

Om det är OK så kommer väl rimligen programbolagen inte vilja betala alls för programen. Utifrån en annonsörs perspektiv måste det ju vara mycket bättre om hjälten i ett program använder just deras bil än att betala annonser. Då hamnar vi i en situation där allt material på TV är som en förtäckt TV-shop. Då måste produktionsbolaget skaffa sponsorer som inte bara är glada för att deras produkter används i redaktionellt material utan även är beredda att betala stort för det.

Går det till så? Som tittare så känns det inte som osannolikt. Det är ju rimligen olagligt och mig veterligt har ingen blivit dömd för det här så därför har det väl aldrig hänt officiellt.

Jag tycker det är suveränt att TV 4.s egna toppjournalister protesterar och visar på riskerna med en total urholkning av trovärdigheten.    Men hur går man vidare? Jag tror att man måste kräva att man som tittare skall uppleva en tydlig avsändare för budskapen?

Lennart Ekdahls lite uppgivna konstaterande av villkoren för journalistik på TV 4 är ju ingen naturlag.

Tidningarna har ju klarat det här genom åren, varför skulle inte den kommersiella TVn det? Men jag undrar om det här inte kräver både lagändringar och en stor offentlig diskussion.

En sak är säker, det är ett enormt starkt argument för Public Service!veline_satta_mallman

Experter betalar för att vara med (DN 21 sept)

PS.. Italien känns helt plötsligt inte så långt borta

Rödgrön majoritet i Norge – snarare Venstre ledarens kamikaze

Dagens Arena har redan varit snabba med att uttrycka förhoppningar att denna tydliga seger för den rödgröna alliansen i Norge skulle kunna vara ett uttryck för en våg av förändring.  Det kanske det är – och jag tror verkligen att många i Norge OCKSÅ röstat på Jens Stoltenbergs parti för att de i sammanhanget framstår som tydligt regeringsdugliga.   Skickliga på jobbet helt enkelt.

VG.s valanalys

Men hittills har jag inte sett någon som noterat att för andra gången i rad så var det borgerliga rösterna större än de Rödgröna.  Venstre kom under spärrgränsen och sitter med två lokala mandat.. De har sådär 50 000 på stortingsplats och det är skyhögt mer än de andra partierna. Resten fixades av ett valsystem som straffar storstäder.

Nå, valsystem är ofta orättvisa och det är inte min poäng här. Utan att man skall vara försiktig med att dra för långa växlar på denna seger.  Den långsiktiga trenden är snarare att Norge blir allt konservativare och mer populist-intresserat. Høyre och Frp tillsammans kom över 40 procent.

Det tragikomiska är väl att hade inte Lars Sponheim som Venstres ledare varit så tydlig med att inte kunna tänka sig regera med Frp så hade han nog inte straffats så hårt av frustrerade Borgerliga väljare. Då hade de fått de där 3 – 4 000 väljarna till och då hade en möjlig Borgerlig regering suttit i Norge om ett slag, och den hade rimligen  varit en regering med Frp.

Så Lars Sponheim lyckades hindra Frps deltagande i regeringen. Men det var ett högt pris han fick betala och idag så är han inte längre Venstre ledare.

Igår skrev tidningarna om honom som potentiell Finansminister och idag har han lämnat politiken.

Min egen slutsats? Ja, kompetens och professionalism betalar sig. Arbeiderpartiets med Stoltenberg har tydligt hållit ihop regeringen, de har uppträtt någorlunda kompetent såvitt jag kan se. Allians syskonen SV och Sp tror jag inte givet samma intryck helt och hållet utan de har tappat respektive legat kvar.

Det påminner inte så lite om det svenska läget, förutom att här är det en borgerlig allians med ett gäng så åtminstone ger intryck av att kunna jobbet i centrum och en opposition som är rätt suddig.

Den stora skillnaden är denna hydra som heter Framstegspartiet med sin obehagliga agenda av ekonomiskt lättsinne parat med den där obehagliga rasismen som  kläs i någon form av osund nationalism. Nästan var fjärde norrman röstar på dem. Många kristna.  Kr Folkparti var uppe på 15 procent för ett drygt decennium sen. Kanske beror det på ledarskap? Men det kan också vara ett uttryck för en starkare polarisering i Norge.  Man kan tycka vad man vill om Kr Fp – inte är det min tekopp direkt. Men att det finns starka humanistiska värderingar är det ingen tvekan om.

Frp är inte ett parti som man förknippar med humanism direkt. Huuuh. Så min konklusion av det här Norska valet är att det visserligen är uppiggande med att det betalar sig att vara generös och professionell i politiken (åtminstone proffsig, det generösa är mera något som jag anar i deras förmåga att hålla ihop en koalition) men att rösterna inom det borgerliga som talar för viktiga framtidsfrågor och det humanistiska har förlorat  enormt till egennyttan.

Jag tycker det är riktigt, riktigt trist!

PS.. någonstans på vägen har jag fått med mig att Venstre varit nära att bli nedladdningskramare. Inte riktigt som Piratpartiet men ändå. Det har uppenbart inte varit en fråga som man brytt sig så mycket om.

Rödgröna regeringen kvar vid makten (DN)

Dagens Arena \”Jens regerar\”

Aftonposten om det borgerliga grälet

Annorlundalandet, Heidi Avellan i Sydsvenskan

Skype…och kanske inte iChat

Har uppskattat Apples IMS-program iChat från starten. Lite bätttre än Skype när det kommer till videosamtal har. Men det finns nog anledning att uppvärdera Skype.

De följer nämligen rätt tydliga regler och agerar från Estland och är därför skyddat mot t ex avlyssning i allmänhet i vart fall.

USAs märkliga NSA, övervakningarnas våta dröm, har utfäst ett stort pris på den som lyckas finna på ett sätt att avlyssna Skype – illegalt alltså. Jag håller med Mark Klamberg som undrar varför de inte kan gå till en domstol och få dem att godkänna en eventuell avlyssning. Nej, det skall ske utan lagens medverkan. DET tycker jag är skamligt.

Men jag hittar ingen belöning från min favoritleverantör. Det beror nog inte på att den är så bra så det är omöjligt att knäcka avlyssning på iChat tyvärr.

Miljardbelöning utsatt på Skype

Vilka principer ?

I Skåne finns ett sprutbytesprogram och i resten av Sverige är man starkt emot att man som narkoman skall kunna byta sprutor. Det finns något märkligt över det här. För mig som lever på ett visst avstånd verkar det en smula märkligt. Att man inte efter så många års utvärdering har kommit fram till vad som egentligen är bäst? Tyst och stilla så borde programmet avslutats alternativt så hade andra regioner tagit över det. Men nej. Vallgravarna är djupt nedgrävda Det innebär att det måste vara ideologi istället för praxis som styr. Tro i stället för vetande.

I dagens DN kan man se hur otroligt fast tro som styr. Här är det ett antal prominenta Fp-politiker.  Deras argumentation bygger på att det inte finns ett bevis för att sprutbyte verkligen hjälper. Slutsatsen blir då att man inte skall lätta på den restriktiva drogpolitiken som vi för i Sverige.    Dessutom åberopar de fakta som visar att HIV-smittan är hög även vid Sprutbytesprogram.

Men, såvitt jag kan se i deras argumentation så är det inte heller möjligt att fastslå att Sprutbytesprogrammet är direkt skadligt.  Dvs deras starka motstånd baseras på en övertygelse som inte helt verkar grundad i sak.

För min egen del vill jag helst leva i samhällen där t ex sprutbytesprogram kan existera.

HIV och gulsot är gräsliga sjukdomar och att försöka hindra spridning är ju en självklarhet.

Så därmed finns en rationell anledning att driva ett sådant här program. Men sen finns nästa dimension. Det är något mer här. Det är en liten kontaktyta till mot det vanliga samhället. Även om det inte ”hjälper” så man ser det i en statistik över hur många som slutar – så är det ändå en sorts närvaro in i den tunnelvärld som är missbrukarnas.

På goda grunder och med brett stöd i samhället så för Sverige en väldigt restriktiv politik mot narkotika. Det är på alla sätt kanon.

Men den trosvisshet som dessa Folkpartister visar är ju närmast på en fundamental nivå. Först tänkte jag att de bara är cyniska och ute efter att visa inför väljarna att de minsann vågar visa varaktig hållning i politiken. Men den är långt bortom det här. Dessa människor är bergfast övertygade om att de har rätt och den andra sidan har fel.

Vilka principer är det då som de åberopar. Antar att det handlar om att de menar att droger tar över den fria viljan och därför kan man inte gå för tydligt fram.

Men det resulterar i en sorts betongpolitik, där finns inga kontaktytor och allt blir skrämmande enkelt. Vilka frihetliga principer kan man åberopa då?

Själv vill jag så mycket hellre leva i samhällen som visst kan vara tydliga, men som också vågar bygga upp kontaktytor. . Sprutbytarprogrammet bygger delvis på att det finns en respekt för den här individen bortom drogerna.

Ja men då har vi rådgivningen. Nej, det är inte samma sak. Det är såklart ett viktigt arbete, men det är påverkan. Vad jag gillar med Sprutbytarprogrammet är att det INTE primärt syftar till att man skall sluta. Det handlar om en viss kontakt och en ambition att hindra smittspridning. En sorts neutral frizon.

Det är inte beromvärt  för att det är den stora lösningen för att det är en en sunda förnufts hantering av smittskydd och en liten gest, en liten kontakt med den vanliga världen som inte är krav och aggression.  Jag håller mig för liberal för att jag inte vill leva i ett samhälle som låst, resolut och oöverstigligt. Det måste finnas chanser, utvecklingsmöjligheter och plattformar för de första viktiga stegen. Tydlig kan man vara i alla fall

Rådgivning bättre än sprutbyte Fp-politiker i DN.

Knarkdebatt inget för knarkare Norrköpings tidningars ngt märkliga ledare häromdagen

Sociala nätverk kan ge privilegiesamhället en comeback

Vi odlar våra sociala nätverk dygnet runt. Själv orkar jag inte gå igång på twitter, men Facebook nyttjar jag t ex.

Nätverk är viktiga, det vet alla som inte kommit med i gängen på ett eller annat sätt.

Är vi på väg mot en alltmer informell värld där nätverk och kontakter avlöser kriterier och urval? Det är en risk och tål att tänka på?

Tänk om vi bara rekryterar inom vänkretsen? Jag hör ibland sådana tankar. Nu senast historie-professr Eva Österberg forskning och Framsteg (juli-augusti)

Jag har jobbat som Freelans i filmbranschen under en lång tid. Vi är ej vänskapskorrupta utan upplever oss ofta som effektiva. Men hur lätt får man jobb utan att tillhöra nätverken? En egen liten grupp bildas, där man kan koderna, likartat bakgrund och alla känner alla.
Det blir lätt att jobba, värderingarna blir lika. Men risken, eller snarare är att vår rekryteringsbas är väldigt snäv.

Är det bra för film och Tv dramat? Knappast.

De sociala nätverken på internet kan i det perspektivet verkligen vara tvivelaktiga . Men poängen är att de elektroniska nätverken faktiskt vidgar och ökar kontaktytorna som varje person har. Därför tror jag tvärtom att Facebook mm inte har en konserverande privilegie-skapande värld.

Kontaktvärlden blir en sorts tummelplats för kommunikativa jag. Den som kan uttrycka sig väl vinner poäng. Men det är ju faktiskt  bra!

Vår filmbransch rekrytering var snäv långt före Internet. Nu kan den kanske öppnas upp lite?